Svenske dokumentärfilaren Fredrik Gerttens film BANANAS!* kommer imorgon (20 juni) att ha premiär på en filmsfestival i Los Angeles, trots att Dole Company gör allt för att stoppa den.
Filmen handlar om hur fruktföretaget Dole försöker smita undan sitt ansvar efter att ha förgiftat hundratals eller tusentals nicaraguanska bananarbetare. Dole var medvetena om att de gifter de använda på sina nicaraguanska plantager orsakade sterilitet och av goda skäl hade blivit förbjudna i andra länder, som t ex i USA. Ändå fortsatte företaget att använda kemikalierna i Nicaragua. För detta har de blivit fällda i domstol, både i Nicaragua och USA. BANANAS!* handlar om de före detta bananarbetarna i Nicaragua och rättegången i Los Angeles mellan några av dessa, deras advokat Juan Dominguez och Dole.
När man bor en längre tid i ett land där så många saknar det som behövs för att livet ska bli något så när rimligt, uthärdligt, värdigt, då blir man så småningom ganska avtrubbad. Man slutar långsamt att beröras av människors nöd, i alla fall berörs man mindre, stänger av. Jag antar att det är någon slags försvarsmekanism. Kanske kan vi inte uthärda för mycket lidande, kanske kan vi inte släppa till för mycket empati utan att bli galna, eller helgon och martyrer (vilket kanske ofta är samma sak). Jag gråter inte särskilt ofta men några av de gånger jag gråtit har det varit efter möten med de människor som arbetade på Doles plantager i Chinandega under 1960, 1970 och 1980 – talen.
I tidigare inlägg i den här bloggen har bananarbetarna skildrats som offer för Nemagon eller som rondellbedjare. För ett par veckor sedan fick jag rapporter om att rondellbedjarna lämnat rondellerna. Kanske kunde man hoppas att den tragiska rondellföljetongen fått ett slut i och med detta. Men följetången fortsätter, några av bedjarna hungesrtrejkar nu för att protestera mot att de inte fått den betalning de blvit lovade av Ortega och Murillo för sitt bedjande. Den som orkade igenom det långa förra avsnittet om rondellbedjarna vet att rondellbedjandet bara var en episod, eller ett stickspår i en större historia som går minst 40 år tillbaks i tiden. En annan del av denna större historia kommer nu alltså att visas på en biograf i Los Angeles imorgon, om inte ett av världens största fruktföretag lyckas stoppa visningen innan dess, vill säga.
Jag hoppas innerligt att filmen visas. Det är en berättelse som är värd att berättas. Jag hoppas och tror att Doles försök att stoppa den bara gör att den får större spridning. Företagets har inte bara försökt (utan framgång) att få en domstol att inskränka yttrandefriheten och stoppa filmen redan innan den visats, de har hotat alla inblandade, inklusive filmfestivalen och dokumentärfilmarna med stämning och har till och med skrivit till Sveriges ambassadör i Washington för att han ska ingripa och stoppa filmen.
Till dokumentärfilmarna skriver Dole bland annat:
”Should you move forward with plans to publicly display and distribute the documentary film Bananas!*, despite its obviouse false and defamatory content, you will be held responsible for any and all compensatory, special, exemplary or punitive, and other damages available under applicable law. Our clients reserve the right to take any acion the seem necessary to enforce their rights, and will do so without further notice to you.”
Utdrag ur Doles brev till den svenska ambassaden (om en film de inte sett):
”The entire theme and premise of the film Bananas!* is thus false, depicting the fraudulent Tellez plaintiffs as ”victims” of Dole, and their crooked attorney as a hero. This outrageous falsity appears to permeate every aspect of this film, and based on what we know, Bananas!* is, as a whole, defamatory beyond repair. The film falsely portrays as fact, allegations that have been found to be the worst sort of fraud --- fraud on a court. Under these circumstances there is no justification for screening the film … We respectfully ask the Consulate General withdraw its endorsement of this film and that the Swedish Embassy take other appropriate steps to limit its damaging impact, including urging filmmakers, WF Film AB and R. Gertten, to act responsible and alt dissemination this film in the Unites States and Europe.
Bakgrunden till dessa brev är att Dole, efter att ha förlorat i domstol bytte taktik. Enligt devisen anfall är bästa försvar har de lyckats få fram uppgifter om att några av de nicaraguanska arbetarna ljugit i rätten under ett av de efterföljande fallen (inte det som filmen handlar om) och genom att koppla bananarbetarnas amerikanska advokat till dessa fall hoppas de kunna skyla över det obestridbara faktum att de fortsatte att använda kemikalier som de visste var grovt hälsovådliga i sina nicaraguanska plantager och på andra ställen under decennier.
Läs mer och följ hur dramat utvecklar sig på filmens hemsida www.bananasthemovie.com
Och köp bara rättvisemärkta bananaer!!!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar